För EN gångs skull, så var jag ärlig PÅ EN GÅNG!
Ja, jag har alltid varit ärlig, men ibland kan det ligga å koka ett tag, och det märks på mig att det är nåt, så kan jag bli irriterad runt i kring, innan jag fattar, "hmm. kanske dags att ta upp det NU."
Så, med hjälp av den underbara person som det gällde, som frågade vad det var, eftersom det märktes på mig att det var nåt, så sa jag direkt som det var.
Inga krusiduller, och rakt på sak, och enligt MIG så höll jag mig till saken, försökte se till att det inte blev misförstånd runt omkring, utan försökte få personen att förstå att det BARA var just denna grej det handlade om.
Jag tror att min mening gick fram.

Jag tog ställning till vissa saker, och jag kände mig riktigt nöjd.
Jag tror säkert att det kan ha känts lite jobbigt, lite sårande, lite besviken känsla för denne.
Men jag vill INTE hålla inne med saker så andra inte ska bli besvikna, bara för att jag vill vara alla till lags om det betyder att jag måste vara oärlig mot mig själv.
Det viktigaste för mig, är att jag är ÄRLIG MOT MIG.
Men bara för att jag ska vara ärlig mot mig själv och andra, så betyder inte det att jag kommer att vara hänsynslös...