Nattens dröm...
Vet inte vart man får allt i från....
Här kommer nattens dröm...
Jag bodde med någon kompis, men minns inte vem...
Rymde ut genom fönstret av någon anledning, hängde livrädd i själva kanten på fönstret, och sparkade iväg mig från husväggen så fönstret hängde rakt ut.
Märkte att jag kunde svinga mig från det ena till det andra fönstret, så jag apade mig ner från 5:e våningen, fönsterkrok efter fönsterkrok.
Sprang runt huset till en person som skulle vänta på mig där, men hittade den inte.
Rusade runt huset igen, smög in hos någon och skulle stjäla ett par skor eftersom jag inte hade några.
Jag gick igenom skohyllan, och det fanns ett par skor i strl. 48, 46, 35, och ett par 33.
Men den storlek jag och den andra personen skulle ha; 39 och 37, fanns det bara EN sko av.
Plötsligt så står pappan i huset, en stooor afrikan, bakom min rygg och tittar på mig när jag gräver efter den andra skon i strl 39.
"Det finns bara en 39, sa han, och bara en 37. Jag har 11 barn, men de två barnen har bara en sko var. Så de får bara gå varannan dag till skolan, för de måste låna den andres sko.
Ena dagen går han med strl. 37 med en 39:a på vänster fot, och andra dagen går han med strl. 39 med en 37:a på höger fot, det är svårast för honom. Vi har inte råd att köpa nya skor, så det får bli så här."
Sen ser jag hur 4 av barnen hugger upp stora falukorvsringar i mindre bitar och fryser in, och det låg typ 200 falukorvar på bordet.
"Det är det enda vi har att äta, inget att dricka, inget att äta till. Bara falukorv till dygnets alla mål. Vi har fått all korv från sociala."
Jag kände mig jättedum som försökte stjäla skor av dem, så jag sa förlåt och skulle smyga ut, men så kom han med en kofta till mig, med en 5-krona i fickan.
"Ta den här" sa han. Du behöver den mer än vi gör"
Jag gick sakta ut genom dörren, och vinkar tacksamt till barnen i köket.
Går runt huset igen, och ser många människor som är ute och går med sina hundar.
Jag ser en hund som liknar Electra, men som är JÄTTEMAGER, komma emot mig.
Jag är osäker om det är hon, men när hon kommer närmare mig, så ser jag att hon har Indras blåa glittriga halsband på sig. Tänkte att hon lånat det av oss, så jag hälsar, men hon morrar och hugger efter mig, och blir JÄTTEARG!! Det var inte Electra ändå.
Men sen när jag går vidare, så är det Electra i alla fall, och till slut så möter jag Suzzen med Nova och Indra. Camilla är också med oss, lite i bakgrunden.
Vi går vidare, men Suzzen, hundarna och Camilla går så fort så jag missar vart de går. Jag hoppar in i en bil som kör mig till stan, men så stoppas vi för han som kör har inte bältet på sig. Jag försöker sätta fast honom, men trasslar in honom istället så han inte tar sig loss.
Han ger upp, jag ger upp, och jag hoppar av mitt på stan.
Jag går till en konstig buss som står där mitt i centrum, och frågar om jag får åka med.
De säger att det är okej, jag förklarar att jag inte har några pengar, och där jag bodde hade vi inte ens skor eller toalettpapper. De tyckte jättesynd om mig, jag klev på och vi åkte iväg.
Jag ser att de svänger åt helt fel håll än vart jag skulle, men de var så trevliga så jag åker med i alla fall.
Det visar sig att bussen var en "matt-buss". En buss som har 2 rullar på varje långsida och baktill hade den 2 rullar ovanför varandra. Från utsidan kommer det ut nyvävda plastmattor, och på insidan är själva maskinen som man lägger in färgerna och plastremsorna.
Som kund kommer man dit, väljer vilken färg man vill ha, sen drar man i mattorna, precis som man drar i en stor rulle presentpapper på butikerna, sen river man av. Vips så har man en nyvävd plastmatta i sina egenvalda färger...
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~Slut~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Skorna kommer nog från att jag tänkte på vilka jag skulle packa ner till Spanien.
Electra och hennes magerhet är för att Suzzen kardat av all päls.
Kolla själv: Suzzens blogg kolla bilden från igår.
Men sen är det inte mycket som "make sense" i resten av drömmen
Kanske återkommer senare ikväll.
*pooff*
Mycket just nu...
Ja, jag har varit dålig på att skriva nu på ett bra tag, men jag lovar jag kommer igen så småning om..
Det är lite mycket just nu..
Har flängt på som en dåre här hemma, för att kriga med alla MYRJÄVLAR!!!
Har fått invasion, först i badrummet, där jag bland annat höll på att få en jävel i arslet!! Den hade krypit upp på toastolen, och satt under toalockat och väntade på mig!
Skrek som en idiot, och Tony trodde jag gjorde illa mig eller nåt.
Vi kryddade ner hela badrummet med salt och kanel, och det hjäpte faktiskt lite för stunden, men så kom de upp i ett annat hörn...
Vi fick bära ut badkaret till vardagsrummet, där det står ännu, och upptäckte fler än ett ställe där det inte är tätt i tapet eller golv... så det är med all säkerhet fuktskadat. Tapeten och golvet bular ut, och det ser inte alls bra ut...
Så, vi la ut glycol runt alla hål så de skulle dö, men de bara undvek det. Myror brukar annars älska det eftersom det är sött, och så tar de hem det till ers höghet drottning som dör, och sen dör hela samhället.
Men, nä...
De höll sig iof. undan badrummet... men så hittade de jävlarna ett hål under golvet, från hålet i badrummet, ut i HALLEN!!!
Jahapp... Nu vågar vi inte täcka för det hålet, för fan vet vart de kommer upp nästa gång...
Dammsugaren ligger i hallen, och så fort vi kliver upp, eller går förbi, så suger vi upp några jävlar!
Nä, nu väntar vi på anticimex...
Pratade med hyresvärden idag (söndag) och han skulle fixa det imorn.
Jag å Tony fick gå upp i garaget, till bastu-avdelningen för att duscha ikväll! Det var faktiskt riktigt mysigt!
Men... tur att det var så sent att ingen såg oss smyga tillbaka till huset, i bara kalsonger och string....
Och det var JAG som hade stringtrosorna.... Inte för att det skulle vara nån tröst men...
Sen har Tony varit datanörd i helgen och jobbat och slitit förgäves med 5 datorer hos en privattandläkare...
Kom inte fram till så mycket, trots 3 dagars jobb... Blir nog att fortsätta till helgen igen.
Förhoppningsvis så blir det en slant för jobbet.
Annars, vad har hänt sedan sist...?
Jag håller på att leta efter en viss tarot-lek, men HITTAR DEN INTE!!!
Jag har däremot hittat ca 5 andra lekar som tilltalar mig VÄLDIGT! Kul! Ska kolla upp dem lite närmare imorn, för nu var sidan nere.
Det finns en person som jag blir gaaaaalen på!!! *GAAAAH*
Kommer hålla mig undan så mycket det går!!!
Vad var dagens middag då.... Hmmmm....
Jag var så sugen på våfflor, så jag vispade ihop en smet, men när jag skulle hämta mjölet i skafferiet, så såg jag min burk med majskolvar....
Kunde inte välja, så dagens middag bestod av våfflor och majskolvar... Ja, jag veeeeet...
Och så trodde jag att det skulle bli ett möte imorn, men det är tydligen inställt.
JUST det!!!
Jag håller på jättemycket med min hemsida nu, och det går framåt!!
Har hela grundutseendet klart, det är bara massa html som Tony får hjälpa mig med. Och lite val av typ textfont och så. Tog lite längre tid än vad både Tony och jag hade räknat med, men det är mest för att jag inte varit nöjd med tidigare bilder.
Nu har jag klippt och klistrat, gjort om, lagt till "glow" och skuggor, redigerat, förstorat, och färglagt... ALLT från scratch!!! Jobbigt som fan, men så ser det ju ut som jag vill ha det iaf. *lycklig*
Nu sitter jag å lyssnar på min älskade hårdrock!
I LOVE bandit 106.3!!!!
Jag måste ladda ner lite låtar å lägga in på telefonen tills vi åker till Spanien.
Vi ska ta med oss datorn ner , så har vi den att ladda ner foton till, när korten blir fulla. Men jag tror faktiskt att vi kommer att filma mycket oxå! Första gången jag har med mig dv-camera när jag ska nån stans! Det är lite kul!
Nä, nu hänger inte fingrarna med på tangentbordet, så det är nog dags för sängen.
Puss puss!
*poof*
Min affärsrörelse
Men det kommer uppdateras, kanske varje dag... ;)
undrar om det visar sig att jag blev blåst igårkväll... Men det visar sig, och jag har FAKTISKT uppe hoppet ännu.
Är mycket mindre yr idag, så kanske det ger med sig.
Sov riktigt gott inatt, men vaknade idag av att Indra gäspade mig i ansiktet, typ 800 gånger....
Ut å busade lite med henne, sen in å slöa framför datorn.
Pratade med svärmor nyss i telefonen, och hon är jätteförkyld!
Ska kanske ringa mamma idag oxå. Så hon får veta att allt är bra med mig.
Vad händer annars idag då?
Jag måste städa, måste även laga mat, som alla andra dagar... *sucka* Är det bara jag som är less på att laga mat vareviga dag, och alltid samma visa med idetorka!
Ska fixa lite bilder att lägga in på bilddagboken, och även här.
Återkommer senare, förhoppningsvis med ett roligare inlägg
bye!
Dagens SMARTA
För EN gångs skull, så var jag ärlig PÅ EN GÅNG!
Ja, jag har alltid varit ärlig, men ibland kan det ligga å koka ett tag, och det märks på mig att det är nåt, så kan jag bli irriterad runt i kring, innan jag fattar, "hmm. kanske dags att ta upp det NU."
Så, med hjälp av den underbara person som det gällde, som frågade vad det var, eftersom det märktes på mig att det var nåt, så sa jag direkt som det var.
Inga krusiduller, och rakt på sak, och enligt MIG så höll jag mig till saken, försökte se till att det inte blev misförstånd runt omkring, utan försökte få personen att förstå att det BARA var just denna grej det handlade om.
Jag tror att min mening gick fram.
Jag tog ställning till vissa saker, och jag kände mig riktigt nöjd.
Jag tror säkert att det kan ha känts lite jobbigt, lite sårande, lite besviken känsla för denne.
Men jag vill INTE hålla inne med saker så andra inte ska bli besvikna, bara för att jag vill vara alla till lags om det betyder att jag måste vara oärlig mot mig själv.
Det viktigaste för mig, är att jag är ÄRLIG MOT MIG.
Men bara för att jag ska vara ärlig mot mig själv och andra, så betyder inte det att jag kommer att vara hänsynslös...
What in life is just pretend?
What do we do for our selves, and what do we do for others.
What does honesty really means, is it more important to be honest to others, than to your self?
Is it okay to lie to your self, just so you can be honest to everybody else?
Do we urge others approval so much, that we are willing to lie to our selves?
Isn´t that the biggest lie of all?
**RÖSTA** --->> 
<<----**RÖSTA**
Hemskickad från akuten utan svar
Var på akuten i Sundsvall från kl. 12:30 igår, till kl 12:00 idag, på remiss jag fick från vårdcentralen.
Fick åka sjuktaxi ner till Sundsvall.
Ja, jag har fortfarande lika ont i huvudet, men de kunde inte hitta något svar.
Jag är yr, det susar i öronen, det flimrar i ögonen, jag är väldigt ljuskänslig, väldigt ljudkänslig, och är trött och skulle kunna sova hur mycket som helst.
Det tog en hel dags energi för att bara kunna duscha i dag på avdelningen. Eftersom jag var så yr, så fick jag sitta ner i duschen.
När de kom med alla resultat som var normala, och de inte kunde göra mer, så tyckte jag att jag kan lika gärna ligga hemma och ha ont, som att jag ligger där.
Jag frågade om hur jag skulle ta mig hem, och jag tänkte att jag skulle ge min sista ansträngning för att försöka gå till apoteket innan jag skulle åka.
Då sa de att om jag kunde gå till apoteket så var jag frisk nog att åka buss hem, och behövde inte alls ha sjuktaxi hem.
Jag blev besviken, och irriterad, eftersom det tar 1-2 timmar, om inte mer, med buss, och jag måste åka från sjukhuset, in till Sundsvall, byta buss där, till Härnösand, byta buss där för att ta mig hem.
Men jag tog i alla fall mina saker, tog på mig jackan och började vingla till apoteket.
Det snurrade mer och mer, och jag höll mig i väggen när jag gick.
Men väl inne på apoteket kunde jag inte gärna gå å slita i hyllorna, det var alldeles för ljust, det kändes som om alla skrek, och det bara snurrade runt.
Jag tog en nummerlapp, men insåg att jag inte skulle kunna stå upp längre.
Jag yrslade runt där i korridorerna tills jag hittade en mellangång mellan 2 korridorer, där satte jag mig ner på golvet, och då kom tårarna...
Kände mig så liten, ensam och hjälplös!
Vad skulle jag göra?
Kunde inte ens hämta ut medicinen, hur skulle jag kunna sitta å skumpa på en buss i 1-2 timmar??
Folk gick förbi, och jag kände mig rätt fånig...
Men så kom en ung kille i sin vita rock, rullandes på sin sparkcyckel.
Han stannade till och frågade hur det var, om han kunde hjälpa mig med något, eller om jag behövde prata med någon.
Jag sa att det inte var någon fara, att jag klarar mig, men jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, utan började tjuta ännu mer.
Han sa att han kunde hjälpa mig dit jag skulle, eller dit jag behövde gå.
Jag förklarade min situation, och han tyckte jag skulle gå tillbaka till akuten, och säga att jag inte KUNDE gå till apoteket som jag sa.
Men jag ville inte ha nåt mer med dem att göra, så jag frågade honom om han visste av någonstans jag kunde sitta, där det var lite mökare, och lite lugnare.
Han gick runt hörnet och tittade, kom tillbaka och sa att jag kunde gå till "oasen".
Han hjälpte mig dit, och jag tackade honom innan han gick.
Bara det att han sträckte ut en hand, gjorde så jag mådde bättre, och jag orkade lägga in min sista växel, och ladda upp batterierna där inne i "oasen"
Det var ett ställe där man kunde be, tänka, vila, eller prata med en präst.
Då jag inte är troende, så höll jag mig till att vila.
Det kom faktiskt en präst och frågade om jag ville prata med någon, jag tackade för omtanken, men sa att jag bara ville sitta en stund.
Efter ett tag blev jag helt ensam där inne, och jag tittade runt lite på små böcker och kort de hade till försäljning.
Hittade ett kort som stämde in så väl på mig då.
om livet helt står still.
Och just det man är i
är inte det man vill.
Man känner sig så svag,
så vilsen och feg,
Så känns det till den dag
mag vågar ta ett steg.
Då öppnas nya vägar
och man får perspektiv.
Och plötsligt kan man se
hur man vill ha sitt liv.
Och när man blickar bakåt
när man har fått distans,
så ser man att det svåra
var källan till en chans""
Man kan se den texten om både stort och smått.
Det jag kände DÅ, var det lilla han gjorde, som betydde så mycket och som gjorde att jag gick från vilsen till att våga/orka ta ett steg.
Jag ringde till Tony för att höra om han kunde komma, men han var mitt i massa lastning och kunde inte alls komma loss.
Jag ringde Jörgen, räddande ängeln.
Såklart var hans bil inte i körbart tillstånd, men han lånade våran bil, och åkte ner och hämtade mig.
Jag tog mig upp, LITE gladare, LITE lättare, LITE starkare, men med samma jobbiga besvär.
Gick in på apoteket, kände mig full och snurrig (eller snull och furrig som jag sa till Suzz)
Hämtade medicinen, tog 2 tabletter och satte mig vid stora entrén och väntade.
Då det tog Jörgen ca 40 minuter att komma ner, hade tabletterna hunnit verka, och jag var glad och NÄSTAN helt utan smärta.
Den lilla smärtan jag ändå hade, försvann pga att jag blev så snurrig, så jag brydde mig inte.
Indra var med i bilen, och jag blev SÅ glad att se henne! Jag fick en puss av henne, men hon verkade inte ha saknat ihjäl sig efter mig ändå ;P
Eftersom jag inte kunde bry mig mindre om läget, så passade vi på att gå in på Media Markt i Birsta.
Jörgen köpte nåt Wii-spel, och jag köpte kassetter till våran dvkamera så vi har så det räcker i Spanien.
Nu är jag hemma, har pratat med Suzz, har skrivit klart här, Indra är kissad och bajsad, och NU ska jag lägga mig och vila lite.
Skönt att iaf. ha hittat en tablett som hjälper mot värken, men JÄVLIGT irriterande att de inte ville ta reda på vad det var, utan istället bara kasta ut mig med huvudet före.
De sa inte ens: "Kom tillbaka om det inte blivit bättre om en vecka"
Men jag kommer prata med vårdcentralen då, OM det inte är bättre.
Det är iaf skönt att varken röntgen eller blodprov visade nåt fel, men det är ju inte bra att jag ska vara sängliggande i en vecka pga. huvudsprängning, yrsel och trötthet.
Men, det blir nog bättre om ett par dagar. Jag har det som mål iaf.
**RÖSTA** ---->>
<<---- **RÖSTA**
