De ä ba å bunt ihop, schlå ihäl, å kast bort mä!

De ä ba å bunt ihop, schlå ihäl, å kast bort mä!
Ja, inte är jag av särskillt bra kvalitet i alla fall!
Jag har fått EN medicin för min pco, och det kan tänkas att jag måste ta en till...
Och som om inte DET var nog, så har jag fel på sköldkörteln, så jag måste nog äta levaxin oxå!!
Det är så klart skönt att få veta orsakerna till mina problem, så visst har det nåt positivt med sig, men det är rätt jobbigt att måsta trycka i sig så jävla mycket mediciner!!

Och eftersom mitt bäcken har hoppat i nån knasig ställning (antar jag) så kan jag inte sitta!!!
Måste nog till ryggis så fort jag kan!!
Ska kanske ringa dem redan ikväll å prata in på telesvar, så ringer de upp om tidsbokning.

Tack vare PCO;n, så händer det så in i helvetes mycket i kroppen, och det är inga roliga förändringar!!!
Fan jag känner mig som en transformers!!
Inte nåt jag vill eller ids skriva här, men det är mer och mer, och tydligare och tydligare. Hoppas det stoppas eller vänder om!

Har varit i Liden idag med Yvonne, och satt i bilen och väntade med vovvarna medan hon var inne på vårdcentralen.
Det tog ca 1,5 timmar, och jag hann ringa alla mina brullor under den tiden! :D
Shit förresten! Kom på att jag måste svara på Emmas sms!!
Ska vara hundvakt på fredagkväll! :D
Kanske jag ska vara hos henne då förresten, så slipper Indra vara så sur..

På söndag får jag besök!!! Fin-främmande från Umeå! :D
Maria kommer å hälsar på! Ska bli så HIMLA HIMLA kul! Var jättelänge sen vi sågs!
Och eftersom jag inte har nån kontakt med syrran, så finns det en mindre anledning att åka till Umeå, så det är inte ofta jag drar mig dit.

Indra ligger å sussar isoffan, charlie på armstödet, Lusa på köksstolen, och jag kommer kasta ikull mig i soffan snart jag med.
Ska bara hämta gå på toa och hämta dricka först, så jag inte behöver resa mig på ett tag :D

Nä, nu är det dags, nu kan jag inte sitta mer!

*POOOOOF*

Spruta, veterinär, grilla, Nya Finans

Igår fick Tony följa med mig å hålla handen...
Jag är väääldigt spruträdd, och har nyss lärt mig klara av att ta blodprov iarmen...
Men nu skulle hon ge mig en kortisonspruta i muskelfästet i axeln...
Hyperventlierade lite, försökte skämta bort det hela och skrattade nervösa skratt... Jag har en UNDERBAR läkare, hon är både duktig och lugnande. Lyssnar på mig, tar mig på allvar och är inte stressad!
Jag la mig ner och hon stack in nålen... Det gjorde inte alls ont eftersom det är en supertunn nål, men så skulle hon ju spruta in massa kortison, och så måste hon dirigera om nålen till ett par olika destinationer där inne, så det var DET jag var rädd för. Det var lokalbedövning blandat i kortisonet, så så fort hon sprutat in en droppe så väntade hon lite, lät bedövningen verka, och så frågade hon mig om det fortfarande gjorde ont...
-MMMMM! sa jag sammanbitet och halvt hysteriskt.
-Är det säkert att det gör ont? frågade hon  skeptiskt med ett halvt flin på läpparna, och fick samma svar.
Det GJORDE faktiskt inte ont, men jag vågade av nån anledning inte säga att det inte gjorde ont, för då kanske det skulle börja göra ont. *skrattar*
Det kändes när det sprutade in, men annars gick det himla bra!

Hon sa faktiskt att det var stor chans att det INTE skulle hjälpa, då hon trodde att det var infektion INNE i leden istället, och att jag hade ont för att en nerv sitter i kläm, men då måste man stoppa sprutan in MELLAN axel-kulan och axel-kupan, inne i leden alltså, och leta runt lite med nålen,,. Det är en lite större process, och hon sa att eftersom jag var inställd på det här idag, så väntar vi och hoppas att det här räcker.
Jag känner nu, tyvärr, att det inte har hjälpt...
Så jag får väl ställa in mig på den värsta sprutan så småning om...
Det är riktigt jävla jobbigt att inte kunna använda höger arm... man blir rätt handikappad!!

Imorn ska vi ut å grilla, och om Roger, Katri, Vanesa och Sigge mår lite bättre så ska de med oxå.
Då ska vi ta på Indra dubbla sockar, så kan hon vandra på lite där ute.
Idag ska jag å Tony sitta å kriga om miljonerna i Nya Finans! :D

Var med Indra till veterinären i torsdags, och fick uppdatera dem med hur tassarna har sett ut, och hur de såg ut nu. Visade bild på hur det såg ut som värst, och sa att det lugnat ner sig efter hon slutat löpa. Hör och häpna, jag FICK faktiskt på papper att hon bör kastreras! Så nu har de frågat försäkringsbolaget om de står för kostnaden.
Har inte fått svar än, men ska  ringa dem på måndag.
Hon ska i alla fall kastreras 2-3 månader efter löp, så typ i slutet av mars blir lämpligt.
Det är så skönt att hon har blivt sig själv igen!  Hon blev bara sur förut när man retades med bollen framför henne, och när jag kastade bollen till henne, så titade hon bara på den, *donk* så fick hon den RAKT i huvudet!! knäppfia!
Nu när man pratar med henne, så viftar hon på svansen igen! :D *skööönt* Inge kul att ha en deprimerad hund.

Nu ska vi fika.

*poof*

Jörgen, Indra, tandläkarremiss, snarkspray

Alla ALLA nina tankar går nu till min älskade Jörgen, som ligger nyopererad på sjukhuset!!!

Krya på dig, och hoppas du får slippa smärtorna snart!!! Inge kul att höra när du har så himla ont!

 

Indra har antagligen dragit på sig en infektion i puppan!! FAN också!

Hon är snart färdig med löpet, och tassarna har blivit bättre, men det är klart att det ska komma nåt nytt då, redan INNAN allt annat skit är borta!

Jaja, tur att jag har försäkring, och tur att jag är hemma hela dagarna, för det tar ett bra tag när man ska pyssla om henne, allt som ska göras!

Alla tassarna är såriga, så det måste smörjas zinkpasta mellan trampdynorna.

I den ena tassen har vi först en bommulstuss mellan trampdynorna, och sedan bandage lindat runt, sen måste den och de andra tassarna ha tubgasbinda på, tejpad fast.

Varje gång vi ska ut, så måste vi sätta på en plastpåse utanpå tassarna, så inte gasbinda och bandage ska bli blött, och en babystrumpa utanpå det så det inte ska bli halkigt ute…

Och så äter hon kortisontabletter för att få bukt med sårigheten.

Sen ska trosan av och på, och bytas trosskydd i.

Inte att förglömma, så får hon en allergen-spruta varannan vecka mot gräs- pollen- och kvalsterallergin.

Torrfodret måste frysas in i portionspåsar så det inte blir matkvalster, och hon får inte äta NÅGONTING annat än det torrfodret, ingen skinkskiva, inget hundgodis, INGENTING!

Hon har skinnbäddar istället för tygbäddar att sova i, så det inte blir så mycket kvalster där hon sover. Det måste dammsugas oftare, och mattorna måste skakas och tvättas oftare. Nu på vintern ”snötvättar” jag dem.

Jag önskar att hon kunde få må BRA nån gång!

Nu har hon varit så himla deppad ett par veckor innan, och under löpet, så hon har verkligen inte haft NÅN livsglädje!!

Hon har inte ens sagt till när hon vill pinka! Jag har fått säga till henne att vi måste gå ut, och då går hon ut, pinkar, och vänder DIREKT tillbaka mot dörren.

Nu de senaste par dagarna så har hon ÄNTLIGEN börjat glädjas igen när vi är ute! Hon skakar på rumpan, nosar i backen, viftar på rumpan när hon hittar en pinne, rullar i snön, och tar med sig bollen ut och dänger upp den.

Det kändes verkligen hopplöst där ett tag.

 

Tassarna börjar se bättre ut, och nu kan jag börja smörja dem med lite mjukgörande, men jag tänker inte låta henne gå ute utan strumpor på ett bra tag, så det rivs upp igen.

Jag ska se hos veterinären och på djurbutiken om de har nå enkla och praktiska skor hon kan ha. Måste vara nåt som sitter på bra, och som inte är så krångliga.

 

Chinchillorna mår utmärkt, och är lika gosiga som vanligt, om inte mer.

De håller på att äta upp mig när jag öppnar buren! *skrattar* De ska smaka på näsan, och håret, och framförallt ögonfransarna! De är jättegoda! *skratt*

 

Både Lusa och Charlie skriker efter mat, men annars mår de jättebra!

Jag ska ta med dem till veterinären här nån dag, så jag får väga dem ordentligt.

Måste se om den nya maten fungerar.

De är båda ganska stora fortfarande.

Måste få ner dem i matchvikt, så jag kan börja ge dem foder för kastrerade katter.

 

Fiskarna… *suck* Köpte massa guppys för några veckor sedan, men hanarna bara dör! En efter en… Fattar ingenting! Alla andra lever och mår bra!

Har flyttat över den elaka svärdbärarhannen och hans 2 honor till det nystartade akvariet, så det är lite lugnare för de andra svärdbärarna.

De fick inte vistas annat än nere bland växterna ju! Kom de fram en centimeter för långt, så attackerade den elaka jäveln!

Men nu verkar alla må bra! Hoppas bara jag får yngel snart!

Måste köpa en ancistrushanne, och hoppas jag får några ägg och yngel av dem också nån gång.

 

Och så till mig då…

Jag har faktiskt mått jättebra sen jag ökade dosen på den nya medicinen, men jag har blivit bara tröttare och tröttare… Och nu är jag så trött att jag somnar både här och där!

Har suttit här nu en halvtimma och jag känner ögonlocken sjunker mer och mer!

 

Jag har ringt runt lite idag, och resultatet blev som följer:

Ringde till sjukhustandvården i Sundsvall, där jag ska få tandvård under narkos, och frågade om min remiss från folktandvården hade kommit in (från början av november), men NÄ, det hade den såklart inte.

Däremot hade de fått in en remiss från min läkare på vårdcentralen i mitten av juli, men den hade fått avslag. Men det var bara på grund av bristande formulering.

Min läkare hade bara skrivit att ”Therese vill komma till er för tandvård för att hon har tandvårdsrädsla.”

De på sjuktandvården hade gett avslag med motiveringen ”vi behandlar bara under narkos, men om Therese vill komma ÄNDÅ, så kan du (läkaren) skriva tillbaka så ska Therese få tid.”

Så min läkare trodde nog det var underförstått i sin remissansökan att jag ville ha narkos, medan sjuktandvården trodde att jag hade velat ha vård där för min rädsla, och trott att läkaren trodde det fanns alternativa behandlingar hos dem. (den här förklaringen är nog inte förståelig för nån annan än mig…)

Men där jag satt med sjuktandvården i andra änden i luren, så förklarade jag min situation, att jag fått lustgas men gråtit och skrikit i stolen, och blivit lovad remiss till narkos eftersom inte lustgas funkat, och hur dåligt och stressigt de behandlat mig.

Hon ifrågasatte inte ens mig, utan hon sa rent ut: -Så skulle du ju INTE blivit behandlad!

Hon skulle sätta upp mig på väntelista på en gång!

-Men måste jag vänta ett helt år från och med NU då, fast ni skulle fått remissen i början av november?

Nej, sa hon, hon skulle sätta mig i kö redan från juli, då min första remiss kom in, fast den fick avslag!!!

Jag tackade henne sååå mycket!

Hon tyckte inte jag skulle behöva vänta så länge eftersom jag inte kan tugga på ena sidan, och när jag nyss hade infektion i andra sidans visdomstand så jag var tvungen att knapra allt som en kanin!

 

Men jag lämnade inte det där, utan jag ringde upp folktandvården för att ifrågasätta den försvunna remissen.

Hon i receptionen sa att min tandläkare skulle ringa upp mig.

Hur många gånger har man inte hört att de ska ringa upp, men inte gör det…?

Men FAKTISKT, så ringde hon upp!!

Samtalet mellan mig och tandläkare Eva Forsberg lyder som följer:

-Vart har remissen tagit vägen nån stans, som du utlovade i november?

-Ja, jag ber om ursäkt, men jag har inte hunnit skriva den ännu.

-och du har haft 2 månader på dig!? Har inte ni betalt för någon administrativ tid??

-jo, det har vi, men det är så stressigt, så all tid går åt att ta hand om patienterna!

-Jaha, så patienternas pappersarbete är inte att ta hand om patienterna????

-Ja, men det tar 30 minuter att fylla i en remiss, och när man är klar med patienterna i behandlingsrummet precis när arbetsdagen är slut, så måste du ju förstå att det inte är så roligt att jobba över! Och så hamnade ju din remissansökan underst i högen…

-Jaha…? Jag hoppas att den högen fylls på underifrån också??

-Nja, det läggs ju uppe på, och det som tar kortast tid att fixa tas ju om hand först, så att man får undan i högen, och då blir det ju att remisserna hamnar underst.

-Så du menar att jag kommer inte få min remiss ifylld förrän det kommer nåt som tar ÄNNU längre tid att fylla i??

-Nä, men lilla du, vi jobbar ju så fort vi kan.

-Så då får inga patienter sina remisser ifyllda?

-Jo, men just nu är det bara du som har en remissansökan. Sen skulle jag vilja fråga dig varför du var så aggressiv sist vi pratade om din behandling här?

-Jo, på grund av hur jag blev behandlad, och på grund av att min tand inte blev lagad som den skulle!

-Men vi fick ju inte titta på den igen sen.

-Nä, för jag inte vågar komma till er igen, jag sätter inte min fot hos folktandvården igen, sen jag blev behandlad på det sättet!

-Men behandlad på vilket sätt??

-Ja, jag hade tid hos er 09:50 – 11:10… Lustgasmaskinen började inte fungera förrän 10:30, och du hade räknat med att det skulle ta 20-25 minuter innan lustgasen hade gett full effekt på mig så ni kunde börja behandla. 10:55 började ni med bedövning och lagning! Du säger att man betalar lustgasen per behandlingstillfälle, men hur du än vrider och vänder på det, så har jag förlorat 40 minuter av behandlingen! För jag hann inte färdigt den gången, utan skulle fortsätta på nästa planerade behandling! Och då hade den förlorade tiden fått tas av DEN dagens behandling!

-Men lilla du, vi hann ju med att laga 2 tänder!

-SLUTA KALLA MIG FÖR ”LILLA DU”, THERESE RÄCKER ALLDELES UTMÄRKT! – Ja, förlåt, Therese då.

-Ja, men jag skulle ju ÄNDÅ få komma dit igen, för att laga OM den tanden ni misslyckades med, så jag har ju hur som helst förlorat 40 minuter! Sen var ni så otroligt stressade under behandlingen så det kändes mer som en utgrävning där i munnen!!

-Ja, men då var det bara du som upplevde det som stressigt, för det gick hur bra som helst för oss…

-Ja, men hur ni klarar av stressen, och hur det SKA vara för en som har tandläkarskräck är 2 HELT olika saker! Stress föder rädsla, och det var allt annat än en trevlig behandling hos er!

Och när jag ville snyta mig för att jag var snuvig då jag hela tiden grät och skrek, så hann jag inte ens torka mig klart under näsan innan ni slet bort papperet ur handen på mig, och tryckte på mig masken igen!!

-Ja, men man måste vara snabb, för lustgasen går ur kroppen så fort.

-Men om ni hade haft de där 40 minuterna extra på er, så hade det inte varit lika panik-stressigt för det!!

-Men om du vill ta upp det här med min chef, så får du göra det! Jag kan be honom ringa dig!

-Ja tack, gör gärna det!! Hejdå!

 

Hade ju INTE förväntat mig att chefen skulle ringa mig, men hör och häpna, han ringde INOM 10 minuter!!

Jag berättade allt detta, och jag HÖRDE hans ansiktsuttryck i telefon!!!

Han reagerade VÄLDIGT mycket över det med det administrativa, att hon hade sagt att det mest tidskrävande läggs underst, och det läggs mindre tidskrävande uppe på.

Och så sa han, inte; men så här ska du ju inte ”känna” att du blivit behandlad, utan han sa

”Men så HÄR ska du ju inte ha blivit behandlad!!”

Och när jag sa att jag känt att det varit stressigt, men tandläkaren sa att det bara var jag som kände det så, så var chefen SNABB att kommentera med: Men det är ju vad DU känner som räknas!!

Han sa att han skulle fixa en remiss omgående, men jag sa att det inte behövdes, då jag fick en bra remissplats ända från juli.

Men han tyckte med mina besvär att det ändå var alldeles för lång tid att vänta, så han skulle se om han inte kunde fixa en ännu snabbare plats!!

Jag tackade så HEMSKT mycket, och var riktigt glad när vi la på luren…

 Men jag funderar ändå på att gå med det här till tidningen... Kan man inte det?

Eller är det bara jag som överreagerar? Jag tycker jag hör hela tiden hur dåliga folktandvården är.

 

Det som är jobbigt NU, är att det kostar mig 5000:- för själva narkosen, och det får jag stå för helt själv. Och jag LOVAR!!!!! Hade jag kunnat välja, så hade jag valt att INTE ha tandläkarskräck!! Och 5000:- tycker jag är ganska stort ”bevis” för att det inte är nåt som jag bara hittar på, eller fått för mig…

Om jag hade blivit behandlat på ett bättre sätt hos folktandvården så kanske jag inte behövt få narkos!!

 

Pratade med våran telefon- och bredbandsleverantör, Universal Telecom, om att priset på vårat bredband blivit fel. Det står 233:-/ månad, och det ska vara 195:-/ månad.

Det skulle de fixa, och det ska krediteras på nästa faktura.

 

Och så var det ju historien om ”Silence”  Den snarkdämpande sprayen jag köpte på apoteket i går…

*HJÄLP*

Det är en liten sprayflaska, 12 cm hög, med ett långt sprayskaft som man ska stoppa långt ner i halsen, spraya en sekund, svälja, spraya igen, svälja, och sen ska man sova snarkfritt…

Det var lite kul, för den ser nästan identisk ut som våran flaska med låsspray…

I alla fall… Jag tog med flaskan upp, och tänkte försöka.

Jag stoppade ner skaftet i halsen, sprayade en hel sekund. Ut kom ett tjockt ”hårskum” som smakade rena jävla sattyget!!

Det smakade tädargas, hårskum och bensin!!

Jag tjöjdes samtidigt som jag lyckades svälja ner jävulskapet, tittade på flaskan så jag inte fått med mig låssprayen av misstag.

Tjöjdes, och grymtade säkert en minut innan jag kunde andas!

Det kändes som om det var massa skum som hårdnat där i svalget, som inte gick att svälja ner.

Jag fick inte bort den där, hårskum/bensin/tändargas-smaken, utan den smakade och luktade i näsan varje andetag.

Jag andades bara genom munnen, sniffade på en såndär ”vicks-sniffar-pinne” ORDENTLIGT, och gnuggade under näsan så det skulle sitta kvar.

La mig ner och skulle sova, men så rapade jag, och såklart smakade det av den där jävla sprayen!!!

En till tjöjnings-attack väntade mig…

HUR I HELVETE KAN NÅN KLARA AV DET DÄR????

Hade de åtminstone smaksatt det med nå mint, eucalyptus eller nåt!!

Eller åtminstone "läkemedelssmak"!! Men nä, HÅRSKUM BENSIN och TÄNDARGAS var det de satsade på!!

Jag har INTE tänkt betala 179 jävla spänn för en sån produkt, och kräkas av den!

Jag ska tillbaka till apoteket och kräva pengarna tillbaka!!

Vill inte DE ge pengarna tillbaka och kräva nån reklamation av tillverkaren, så går JAG till tillverkaren!

Och så ska cint.se lägga upp den sprayen så jag kan ge en bedömning på den, i hopp om att nån stackars sate blir förvarnad innan de slösar 179 spänn!

 

Nu har jag snart suttit här en timma! Ögonlocken täcker för tangenterna så det är bäst att sluta skriva nu…

 *poof*


RSS 2.0