Ja, vilken dag...
Uppvaknandet:
Jag hörde lite sådär i bakhuvudet, fast jag halvsov, att Charlie kom stampandes in i sovrummet, han går nämligen INTE tyst... (Och ändå så är han jägare i världsklass) 
*bomp bomp bomp...*
Sen hörde jag Lusa, som låg på mina ben, morra högt och ljudligt.
Jag tittade ner mot henne och såg att hon stirrade ner mot Charlie som stod och tittade upp mot fönsterbrädan.
Hon, i sitt eget nyvakna tillstånd, kände inte igen Charlie med sår-tratten på!! Därav morrandet!!

Sedan tänker jag, hmm... vad pigg jag är, fast klockan ännu inte är 8, eftersom den inte ringt...
Tittar på uret och inser att den är 9.58!!!
Jag skulle ju ringa till veterinären direkt när jag vaknade kl.8, sen skulle jag träffa ett par stycken kl 10, för att sedan åka och träna kl 11!!
... ...
Vad gör jag först! Jag går och tittar till Charlie för att bedöma hur hans skadade öra ser ut.
Det ser MYCKET bättre ut sedan sårtvätten igår. Det har torkat till en skorpa och det ser inte ut att vara massa bakomliggande var. 
Då vet jag det, så jag ringer till veterinären för att lämna rapport och fråga om de tycker att jag ska komma in.
De sa att, eftersom det var så illa igår men ser så mycket bättre ut idag så KAN jag vänta med veterinärbesöket om jag vill, eftersom läkningen gjort framsteg så fort.
Jag frågade om jag behövde vara orolig för något, men de sa bara det vanliga, håll koll på att han äter, dricker och går på toa utan problem. 
Och så tillade hon -Men det där kan du ju redan, du är ju van!
Jag behöver inte presentera mig där längre, jag är en välkänd stammis! Inte det roligaste stället att vara stammis på, men kul ändå att de känner till mig och mitt! 
En av djursköterskorna kallade mig vid ett tillfälle för "hobby-veterinär" *skratt*
Det blir väl tyvärr lätt så då man har en problemhund.
I alla fall så bokade hon in mig på en tid i morgon eftermiddag, så kunde jag komma om det inte blivit bättre, men avboka på förmiddagen om det gått framåt. 
Sedan skulle vi göra samma sak till på onsdag, att jag har en tid "just in case" då också.
Allt kändes toppen!
I och med att jag nu tar hand om sårtvätten själv, så sparar jag 900:- Det är inte GRATIS att gå till veterinären!!

Sedan ringer jag iaf. till de andra, och säger att jag försovit mig, och inte kan komma, och hinner inte träna.
Det är ju en del pyssel, och hunden ska ut och så...
Men sen när jag vaknat till så körde jag en blåslampa i röven, och tog mig iväg och var faktiskt i tid till träningen!!
SKÖNT!!! Så jag körde 30 min trapp, och ett pass styrka.

Nu är Charlies öra sårtvättat igen, och jag lyckades klippa bort lite hår som sitter fast. Jag ska blöta upp lite till om ett tag och se om jag kan få bort ännu lite mer hår därifrån. Allt hår som satt där han blev biten är liksom nertuggat i såret! Det är DÄRFÖR jag tror att det är en räv. En katt kan klösa, riva och bita, men lämnar inte SÅNNA sår.

De andra mår bara fint!
Fast jag är lite hungrig dock... Glömde äta innan jag tränade, och har ännu bara stoppat ett äpple och två apelsiner i käften.
Kanske dags för någon typ av riktig mat nu :)